Evenemang

Sidor

Föreningens BankGiro

Vårt BankGiro nr är:
581-3985
Medlemsavgiften kan erläggas direkt till BankGiro eller till något av byombuden.
Avgift:
- Enskild medlem 60 kr/pers
- Familje medlem 120 kr/familj

Gustav Vasas minnessten

Nationalismen växer

Vasa minnessten

Under det sena 1800-talet blev minnet av Gustav Vasa mer och mer framhållet i Sverige.

Varje år samlades vuxna och barn den 6 juni för att med flaggor och vimplar fira minnet av Gustav Vasas kröning 6 juni år 1523 i Strängnäs.

Det var också vid förra sekelskiftet, som många Hembygdsföreningar startades runt om i landet liksom andra rörelser, som värnade om det nationella kulturarvet.

 

Gustav Vasas äventyr i Dalarna

Gustaf Vasa

Berättelsen om Gustav Vasas första färd i Dalarna i sitt försök att samla dalkarlarna mot Kristian Tyrann, har skrönans skimmer över sig. Men för många av oss är den sann till alla delar, när vi stolt visar upp de platser och minnesmärken, som finns efter färden, för besökare och sockenbor.

Förspelet till Gustavs äventyr i vårt landskap är ju minst sagt dramatiskt, då han först hade stridit på kungens sida vid Dufvenäs och Brännkyrka åren innan. Sedan blev han förd som gisslan och fängslag på Kallö slott i Danmark, lyckades fly via Lybeck och landsteg i maj månad 1520 nära Kalmar.

Efter Stockholms blodbad höll sig Gustav gömd på ett av födernegodsen, Räfsnäs nära Mariefred. Han be slutar sig för att ta upp kampen mot Kristian och söker stöd hos Dalfolket, bland annat hos bergsmannen och studiekamraten från Uppsalatiden, Anders Persson på Rankhyttan.

När Gustav Vasa lämnat Rankhyttan, där han fick spela dräng i tröskladan för att undkomma den danske kungens spejare, på sin väg till sin forne skolkamrat i Ornäs, gick färden över Torsång. Då Gustav skulle över isen vid Glöttret (Runns inlopp i Lillälven) bar det sig inte bättre än att isen brast och om inte den blivande kungen räddats in till värmen i färjvaktarens stuga, hade vårt land haft en helt annorlunda historia.

Sedan följer en spännande jakt genom hela Dalarna och de danska knektarna är honom på spåren ända upp mot Mora, där han flyr mot den norska gränsen och resten är en välkänd historia.

 

Bakgrunden till minnesstenen

Korpral Blom var ansvarig för Ornässtugan och en stor rojalist och duktig föredragshållare och initiativtagare till minnesstenen. I en av lokaltidningarna kunde man läsa följande notis:

Skrift om Gustaf Vasa minne

Efter detta möte bildades en kommitté bestående av korpral Blom, kyrkoherden R Haegermark, handlaren M A Wiksell, skolläraren Herou och poststationsföreståndaren C G Wikström.

Korpral Blom

Kollekten denna dag till Minnesstenen blev 9,73.

 

Den 30 december 1904 fanns följande notis i Tidningen Vasaminnet i Torsång: ”Soaré för det påtänkta Vasaminnesmärket i Torsång kommer att anordnas i Torsångs kyrkfolkskola torsdagen den 5 januari och söndagen den 8 januari med början kl 6 em båda aftnarna. Förutom sång och musik bjuds på en 3-akts pjes av Topelius. Soarén och dess behjärtansvärda ändamål innesluts i allmänhetens godhetsfulla hågkomst.

För samma ändamål kommer korpral J Blom i Ornäs att söndagen den 8 januari omedelbart efter gudstjänstens slut hålla ett historiskt föredrag i Torsångs kyrka.”

J Bloms gravsten

Initiativtagaren korpralen J Blom är begravd på Torsångs kyrkogård.
Foto: Robert Stenerhag

Med hjälp av kollekten från flera föredrag och av medel från bl a hundskatten fick man ihop de 500 kronor som erfordrades för att bekosta minnesstenen.

Stenen

I en hage i Storsten fanns ett lagom stort stenblock att tillgå. Arbetet med att hugga stenen vållade rätt stora svårigheter på grund av en riktlig förekomst av glimmer i materialet. Arbetet utfördes av stenhuggaren Wilh. Nygren från Borlänge.

 

 

Torsångs Flottbro

Torsångs socken var en relativt stor landsbygdssocken vid förra seklets början. Gränsen mot Stora Kopparbergs socken gick vid Norsbo och Hinsnoret. Kyrkbyn går att känna igen med den medeltida kyrkan och den gamla skolan mitt i byn. Vid den här tidpunkten fanns en flottbro över Dalälven och man skönjer lite timmer i nedre delen av bilden. Flottningen var mycket omfattande och ångbåtstrafiken hade fungerat i flera decennier redan.

Torsång vid 1900-talets början

På bilden till höger ser vi kyrkan från en annan vinkel och flottbron här, är den över Lillälven. Klockstapeln går också att känna igen vad gäller form och utseende.

Ångbåtarna behövde komma upp över Lillälven för att ta sitt timmer över Runn bort mot sågarna – bland annat i Ornäs och Korsnäs på nordöstra sidan av Runn.

 

 

Invigningen 23 september 1906

Högmässan som inledde invigningen av stenen hade samlat så mycket folk som kyrkan kunde rymma. Efter avslutad gudstjänst samlades alla på kyrkvallen, varifrån samtliga under musik av Domnarvets privata musikkår avtågade till platsen, där stenen hade rests. Svenska flaggor vajade efter hela vägen. Sedan man sjungit ”Du gamla du fria…”, redogjorde kyrkoherde Bergström för monumentets tillkomst. Därefter bjöd landshövding Holmqvist täckelsen falla och höll ett tal om kung Göstas befrielseverk. Därefter sjöng man ”Vår Gud är oss en väldig borg”. Kyrkoherden utbringade ett leve för Gustav Vasa-minnet och landshövdingen höjde ett leve för kung Oscar, varefter Kungssången följde. Korpral Blom berättade episoden om tillkomsten av minnesstenen.

Invigning av Vasastenen


Ett telegram avsändes till konungen och det lydde:

”Hans Maj:t Konungen, Stockholm.
Dalamän och dalakvinnor i stora skaror med mig församlade för avtäckande av Vasastenen vid Lillälvens strand i Torsångs socken sända Eders Maj:t uttrycken av underdånig och hjärtevarm hängivenhet.
Underdånigast landshöfding Holmqvist.”

Svar anlände:

Jämte mitt tack för i telegrammet uttalade känslor sänder jag de vid Vasastenen församlade dalamän och dalakvinnor min hjärtliga och förtroendefulla hälsning.
Oscar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.